Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Summering. Vi har alltsÄ lÀst mer Àn 3000 artiklar. Tre tidningar, tre orter, tre valrörelser. 61 av artiklarna handlade om Sverigedemokraterna, och det Àr runt dem som detta arbete kretsat. FrÄgan vi stÀllde oss var: Sköter journalisterna sitt demokratiska uppdrag?.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och VÀnsterpartiet. FrÄgestÀllningarna jag vill ha svar pÄ Àr om rapporteringen Àr partisk, det vill sÀga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn pÄ mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand Àr det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pÄgÄr en debatt om hur man ska hantera partiet.  UtgÄngspunkten i min studie Àr olika medieideologier som hÀrstammar frÄn normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhÀllet.  Metoden jag anvÀnder mig av Àr en kvantitativ innehÄllsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första mÄnaderna 2010. För att studera partiskheten anvÀnder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framstÀlls i medierna.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur de sociala medierna, exempelvis Twitter, Facebook och YouTube, anvÀnds i svenskundervisningen. Litteraturen vi anvÀnde var tidsenlig. Detta var ett medvetet val eftersom de sociala medierna Àr en tÀmligen ny företeelse. Som informationshÀmtande metoder anvÀnde vi elevenkÀter som vi delade ut i en sjua, en Ätta och tvÄ nior och tre lÀrarintervjuer med SO och svensklÀrare i dessa klasser. EnkÀtfrÄgorna belyste hur eleverna anvÀnder de sociala medierna pÄ sin fritid, om deras lÀrare anvÀnder de sociala medierna i undervisningen och om de ansÄg att de sociala medierna passade i undervisningen.

Denna studie syftar till att undersöka svenska mediers bevakning av det amerikanska presidentvalet 2012. FrÄgestÀllningarna vi vill ha svar pÄ handlar om huruvida medierna varit partiska i rapporteringen, det vill sÀga Àr rapporteringen positiv eller negativ kring nÄgon av presidentkandidaterna i svenska medier? Och vilken syn pÄ mediernas demokratiska uppgift grundar sig rapporteringen pÄ? För att fÄ svar anvÀnder vi oss av kvantitativ innehÄllsanalys av artiklar i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Metoden gör det möjligt att undersöka partiskheten med hjÀlp av journalistikforskaren Kent Asps aktörsbehandlingsindex. Normativ medieteori utgÄr frÄn att medier har ett samhÀllsansvar nÀr det gÀller att rapportera om hÀndelser.

VÄr fallstudie anknyter till problematiken kring hur medierna uppfyller sitt demokratiska uppdrag under krigsrapportering. Till exempel huruvida man sakligt och oberoende informerar, granskar och kommenterar de hÀndelser man rapporterar om..

N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

I Sverige uppfyller medierna demokratiska uppgifter i syfte att vÀrna om den lagstadgade fria Äsiktsbildningen. Medierna ska granska inflytelserika aktörer och deras innehÄll ska presentera olika Äsikter mellan vilka allmÀnheten sjÀlvstÀndigt ska kunna ta stÀllning. I uppsatsens undersöks hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan hanterade kravet pÄ opartiskhet i förhÄllande till respektive dagstidnings nyhetsförmedling inför riksdagsvalen 2006 och 2010. Tidigare forskning visar pÄ att Alliansen gynnades i valrapporteringen inför sÄvÀl riksdagsvalet 2006 som 2010.För att göra kravet pÄ opartiskhet mÀtbart tar jag hjÀlp av Jörgen WesterstÄhls tankegods som formulerar tvÄ krav vilka ska uppfyllas för att medierna ska anses förmedla opartiska nyheter. För det första ska en nyhet vara balanserat Ätergiven och för det andra mÄste rapporteringen förhÄlla sig neutral.Resultatet visade att journalistiken i större utstrÀckning uppfyllde kravet pÄ neutral representation Àn balanskravet.

I detta arbete undersöks vilken funktion medierna har i den samiska vardagen samt att försöka urskilja ett mönster i hur medierna samverkar med den samiska identiteten. Den gestaltande delen Àr ett memoryspel som visar de renskötande samernas levnadsmiljöer. Detta för att ge en bild av nÄgra moment i vardagen vilka influerar identitetsskapandet..

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka arbetssÀtt och metoder nÄgra gymnasielÀrare anvÀnder sig utav i sin undervisning för att frÀmja grundlÀggande demokratiska vÀrderingar. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre gymnasielÀrare som undervisar i Àmnet samhÀllskunskap. I min undersökning framkom att gymnasielÀrarna anvÀnder sig av deliberativa samtal för attfrÀmja elevernas demokratiska vÀrderingar. LÀrarna beskriver Àven att de anvÀnder sig av studiebesök, förelÀsningar, grupparbete samt tvÀrgruppsredovisningar. De berÀttar Àven att de bemöter elever som uttalar sig frÀmlingsfientligt med fakta och sakargument samt pÄvisar att fördomarna saknar grund.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur gymnasieelever uppfattar skolans demokratiska fostrande roll samt hur den lokala skolan har lyckats i sin roll som demokratiska fostrare. För att svara pÄ syftet har vi stÀllt följande frÄgestÀllningar: Hur medvetna Àr eleverna egentligen om skolans demokratiska fostrande roll? Vilken typ av regler anser eleverna vara de viktigaste? StÀmmer de demokratiska mÄl som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan och skolplan vÀl överens med de mÄl som finns i lÀroplanen Lpf 94 och skollagen?Det anvÀnda kÀllmaterialet bestÄr av enkÀtundersökningar gjorda med elever som gÄr Ärskurs 3 pÄ gymnasiet samt Àven arbetsplan och skolplan frÄn den undersökta skolan. Resultaten visar pÄ att eleverna Àr medvetna om skolans demokratiska fostrande roll i de flesta aspekterna. DÀremot visar undersökningen pÄ att det praktiska arbetet kring skolans demokratiska fostran Àr bristfÀllig.